Pixel intervention - text

Elin Karlsson 2012
Kontextrelaterat konstnärligt arbete i offentliga rummet, 7,5 hp
Konsthögskolan Valand 2012
Lärare: Katja Aglert

Vad:

Pappersvävar tillverkade av sönderklippta reklamaffischer som sedan är uppsatta i reklamskåp på hållplatser i Göteborgsområdet.

Varför:

Reklam är som visuellt uttryck dominerande i vår kultur och ges utrymme för att den kan betala för sig. Jag upplever dock reklam som ett störande, skadligt inslag i min närmiljö och kan heller inte identifiera mig med den artificiella människosyn den signalerar. Jag vill därför med detta arbete påverka min närmiljö genom att ta reklamens tydliga budskap och göra om den till en visuell abstraktion i form av pixelerade vävar som jag hoppas skall väcka reflektion.1 Mina aktioner är interventioner ”som syftar till att förbättra eller skydda hälsa hos individer (system eller samhällen).2


”Art intervention is an interaction with a previously existing artwork, audience or venue/space. It has the auspice of conceptual art. Intervention can also refer to art which enters a situation outside the art world in an attempt to change the existing conditions there." 3

Hur:

Jag har på natten utan att fråga om lov öppnat reklamskåp på en rad olika hållplatser, tagit reklamaffischerna inuti och klippt sönder dessa i långa remsor för att med tuskaftsteknik föra dem samman till en väv som sedan satts tillbaks i reklamskåpet. 4

Processbeskrivning och egna tankar:

Ingången till projektet var en samling upphittade inköpslappar som jag sparat för att något hos dem som intresserar mig. Även om riktingen under arbetet tog en annan väg så var inköpslistorna en igångsättare av tankar kring konsumtion och reklam. Under projektets gång har också ”bus för förändring” spelats i mitt huvud utan att jag vetat vad det skall bli av det.

Utifrån reklam och ”bus för förändring” spånade jag på om man skulle kunna sammanföra de båda. Sedan projektet Time stand still here har jag velat göra någon form av ytterligare ingripande/projekt med reklam men inte vetat vad eller hur. 5 Av en slump fick jag då höra talas om projektet Galleri vit fyrkant där de olagligt använder reklamskåp för att ställa ut konst. På sin hemsida talar de också om hur man bär sig åt för att öppna skåpen vilket genast fick mig att vilja pröva. 6

Eftersom jag upplever reklambudskapen som ett störande inslag var min första tanke att förstöra affischerna och att använda reklamskåpen till att antingen hänga ut någon form av objekt eller lämna dem helt vita och tomma. Men jag fann snabbt att det låg någonting spännande i återbruket av själva reklamaffischerna och att det var den riktning jag ville ta. Därur föddes iden om att klippa sönder affischerna och väva samman dem till någonting abstrakt.

Det ligger någonting i själva görandet, hantverket och handens kunskap som fascinerar mig och som gör saker och ting mer påtagliga, än säg en datoranimation. Det är också i mötet med personer, när jag tar mitt arbete ur mig, ur ateljen som spänningen uppstår så för mig var handlingen (uppsättandet/interventionen) viktig.

Eftersom jag skändar reklam och bryter mig in i ett reklamföretags egendom som det ligger en hel del pengar bakom kan handlingen uppfattas som provocerande och i högsta grad olaglig har jag valt att utföra projektet på natten. Att genomföra handlingen på dagen gav inte samma resultat eftersom jag anser att det olagliga inslaget och att vara ute på natten tillfört ytterligare en dimension och tankegångar, men var ändå någonting som jag utforskade innan det valdes bort.

En ytterligare anledning till att aktionerna utfördes nattetid var pga. den ljuseffekt som skåpen får när de lyses upp inifrån. Ljuseffekten gav en extra dimension där intressanta lager uppstod i vävarnas visuella abstraktion som på dagtid inte alls får samma livfulla och skimrande effekt.

Eftersom reklamaffischerna byts ut på veckobasis har jag vid insamlandet av material fått en rad olika affischer som lett till att varje väv är unik och där slumpen styrt utseendet på dem och där abstraktionerna präglas av vad det är för reklam som använts.

En annan sak att förhålla sig till var den tillfälliga faktorn. Eftersom reklamföretaget håller efter sina reklamskåp dagligen blir mina interventioner högst tillfälliga. Mitt arbete sitter således inte uppe mer än några timmar innan det slängs, något som jag inte uppfattar som ett problem utan snarare tilltalar mig då det kan ses som en direkt spegling av reklamens baksida – dagens slit och släng - konsumtionssamhälle. Som en kontrast till detta har jag låtit mig inspireras av svensk hemslöjdstradition där man ofta återbrukar saker och ger dem nya användningsområden.

Övriga frågeställningar:
Kan jag ta makten över min närmiljö?
Vad händer när jag angriper platsen med mitt arbete?
Vad är hållplatser för typ av offentlig miljö?
Vad är det för uttryck som får existera i offentliga rum?
Vem har tillgång till offentliga rummet nattetid?
Vad får oss att känna oss trygga i offentliga miljöer nattetid, ljus, andra människor eller kanske öppna ytor?
Vad kan offentliga rummet vara och vilka ger det plats för?
Vem konsumerar produkterna som reklamen visar? (kön, klass osv vem riktar den sig till?)
Väven som metafor…allt hänger ihop. osv.



1. "Appropriation - In the visual arts, to appropriate means to properly adopt, borrow, recycle, use of borrowed elements in the creation of a new work.” - Wikipedia

2. http://en.wikipedia.org/wiki/Art_intervention

3. ibid

4. http://sv.wikipedia.org/wiki/Tuskaft

5. Pappersaffischer med citat ur Virginia Woolfs A room of One’s own uppsatta på reklamskåp på en hållplats i Göteborg 2011

6. http://vitfyrkant.wordpress.com/starta-eget/

Translation: In english here.

1 kommentar:

emma sa...

Himla fin och bra idé Elin. väl genomfört må jag säga! Jag gillar bus-grejen också. Hejja!!!